Efter en veckas, eller mer; dimma tittade solen äntligen fram idag! Jag höll lektioner med mina små språkelever på dagis, och när jag kom ut driftån strålade solen från en klarblå himmel! När jag åkte i morse småregnade det och var dimmigt och mörkt. Skönt att få se solen igen...
Liza och jag var ut på en långpromenad mot Sommarbergen och Fellmans vägen. Där hade det hänt grejer. Fellman hade rustat upp sista delen av vägen och gjort en stor parkering ovanför stugan. Längre upp låg det staplar med byggnadsmaterial, osäkert vems det kan vara? Och man har byggt väg till Sunes fiskarbod som ligger söder om Fellmans. Nu måste vi höra med Blomman vad det är som händer här?!

Room

Den här boken handlar om Jack. Han har just fyllt 5 år, och han har aldrig varit utanför The Room. Det är hela hans värld, och han tror inte på att nåt annat existerar. Hans mamma har byggt upp hela deras tillvaro i rummet. De har fasta rutiner och regler. De tränar och pysslar och läser. De har TV, så Jack har kunskap om mycket, men han tror att TV-världen är påhittad. 

Mannen som håller dem fångna kallar de Svarte Man. Han kommer på kvällarna och då sover Jack i garderoben. 

Mamma funderar till slut ut en plan för hur de ska kunna ta sig ut ur rummet. Och det är när de kommit ut efter 7 år i fångenskap som de verkliga problemen börjar...

Jag rekommenderar verkligen den här boken. Den är skriven utifrån en femårings perspektiv. Emma Donoghue har prickat in barnets tankegångar och synsätt perfekt.

Boken är även filmatiserad och hade premiär i Sverige den 18 mars 2016

Brie Larson fick en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.

Dimma

Vilket konstigt väder vi har haft de senaste dagarna. Minusgrader, men milt och plaskigt på marken. Rimfrosten har lagt sig över träd och buskar. Den vita skogen mot golfbanans gröna gräsmattor ser märklig ut. Den täta dimman har bäddat in allt i mjukt ludd.

Idag har dock dimman lättat och den vackra rimfrosten har försvunnit. Tur att man kan föreviga lite av det vackra, även om det inte alls gör sig rättvisa på bild, särskilt som man inte är någon mästerfotograf.

Lalylala

Får jag presentera ett par nya medlemmar i Lalylala-familjen! I enlighet med vårt mångkulturella samhälle har även Lalylala-kaninerna olika hudfärg. De är helt och hållet gjorda av "man-tager-vad-man-haver-garner". Därför blir de i lite olika storlekar. 

De är jättesöta och jag kan verkligen rekommendera alla virkare att göra en sådan! Mönstret hittar ni på http://meo-my-crochet.blogspot.com/2015/03/boo-bear-pattern.html !