Självstyrelsedagen

Det blev en regnig, blöt och kall Självstyrelsedag i år. Hela dagen har vi gått och bligat upp mot de grå skyarna för att kanske skönja en liten ljusning någonstans - men bara grått, grått.
Fast mot 17-tiden började det ljusna något, och se! Som genom ett under sprack solen fram just när festligheterna på Jan-Karlsgården skulle börja. Vi hade stassat upp oss i folkdräkterna och för en gångs skull var ylledräkterna sköna att ha på sig.
Sång och tal avlöste varandra och sist var vårat dansnummer.
Därefter var alla inbjudna till Värdshuset på kaffe och bulle. Borhill pratade om varför vi firar Självstyrelsen just den 9 juni. Jo, det första Landstinget sammanträdde just den dagen år 1922. Sen redogjorde Borghill (90 år)för hela Självstyrelsens historia, ur minnet, fast ett par år visste hon inte riktigt hur firandet gått till, för hon hade inte varit hemma och kontrollerat.

I dag har jag också varit till Jägerströms skrot för att hämta Jenny när hon förde sin älskade Carro till sista vilan. Det var en upplevelse att vara till Skroten. Jag har aldrig varit dit förut, och jag blev verkligen impad av staplarna med bilar som fanns där. Som om man radat upp leksaksbilar i en sandlåda.



Det fanns skrot i stora högar överallt och man skulle ha velat fotografera mera, men regnet öste ner så det var inte roligt att gå ur bilen och fotografera. Läs mera om detta på jenelis blogg



















Jag skjutsade hem Jenny till Doppingvägen. Jag gick med in och hälsade på den nya familjemedlemmen Nim, som satt i sin bur och bligade. Hon verkade inte så sällskaplig, och Joel visade små bett på sina fingrar. Det var Nim som försvarat sig. Hoppas hon blir tamare snart. Personligen har jag svårt för den långa kala svansen.... brrrr...