torsdag 2 juli 2009

På arbetsläger i Skutviken

Jo, vi är hemkomna, men här har varit så fullt upp att jag inte ens hunnit blogga - då är det mycket, kan jag säga!

Hemresan gick i full galopp. Lina är som en gammal märr, så fort hon får vända stäven hemåt får hon full fart. Det blåste inte särskilt mycket men ändå lyckades hon få upp farten till 3-4 knop.
Hon har haft lite problem med startmotorn också, man får klicka med nyckeln tio, ibland tjugo gånger innan hon hostar igång. Men just den gången, när vi skulle starta från Granskär och sticka hemåt, då startade hon med första klicket!
Hon är speciell, den gamla damen.
Nu har Chiefen varit till stan och inhandlat en ny bränslepump och nytt filter, så nu går hon som en klocka. Hon ska nog hålla säsongen ut, tror vi.

Här hemma har det växt hejvilt. Särskilt ogräset har fått härja ostört. Nu har jag legat på knä och rensat så jag har fått knäproblem. Vänstra knäet är nu tjockt och svullet. Johan har förbjudit mig att fortsätta med projektet att lyfta alla stenar på terassen och ta bort ogräset. Jag hann en liten bit igår, men man måste förståss krypa på knä.
Men fint blir det... kolla skillnaden!



Örtagården har tagit sig, och där har det inte växt så mycket ogräs eftersom jag rensade minutiöst innan vi for.


Den fina blomman vi fick av gillesdansarna har vuxit enormt tack vare svärmors omsorger med vattning och gödsling...

2 kommentarer:

Åsa sa...

Vad fin örtagården är nu!
Det är mycket jobb att ha en ogräsfri trädgård, men ta det lugnt att du inte förstör knäna!

Brittelisabet sa...

Jo, jag är inte så känslig mot ogräs, men man vill ju hitta salladen och rädisorna i landet... och visst är det tråkigt med plattläggningar som det växer så mycket ogräs på så man inte ser stenarna!