Tänk att det gått åtta år sedan terroristattacken mot World Trade Center! Jag har inte ens kommit ihåg det under dagen, utan det var nu när jag slog på Rapport som jag blev påmind. Jag har ju inte ens pratat med barnen i skolan om denna märkesdag, men å andra sidan, de var ju inte ens födda när det inträffade, några var nyfödda bebisar.
Själv minns jag det som i går när extrainsatta nyhetsprogram visade flygplanen som flög in i tvillingtornen. Och stämningen i lärrummet på morgonen. Det var inte många skratt som ljöd den morgonen, minns jag.
Nu har vi vant oss med de följder som 11 septemberdåden förde med sig. T ex de rigorösa kontrollerna när man ska flyga eller när man ska besöka större sevärdheter.
Johan och jag flög till Cypern en månad efter terroristdåden. Vårt handbagage genomlystes och själva gick vi igenom metalldetektorn, jag minns inte om det pep om oss, men vi kom i alla fall ombord på planet med våra ryggsäcker utan anmärkning.
Väl framme på Cypern, på hotellet, började jag plocka ur min ryggsäck. Jag trodde knappt mina ögon när jag i en ficka hittade en fruktkniv som jag haft med mig på någon utflykt under sommaren! Den hade undgått upptäckt trots alla kontroller!
Sedan 11 september har det hänt många otäcka saker, bland de värsta är väl skolmassakerna i Jokela och Kauhajoki.
För mig, som jobbar i skolvärlden känns de dåden kanske värre än 11 september...
2 kommentarer:
Det var nästan så man trodde det var ett "skämt" då det kom på nyheterna, minns jag!
Min mamma skulle begravas dagen efter, så man hade annat i tankarna..
Världshändelser bleknar nog en del när man har pesonlig sorg i familjen. Och nu är det så länge sen så man har vant si, precis som med Estonia... t o m Tsunamin börjar bli lite bortglömd...
Skicka en kommentar