Blir det inte höst snart?

Det är varmt, rena rama sommaren. Jag har rastvaktat ute i kortärmad blus. Och när man sätter sig i bilen är det stekhett och man får öppna rutan (jag har ju ingen AC, bara den norska varianten KD, korsdrag).

Hemma växer gräsmattan hejvilt, jag trodde att det kanske var bara en gång kvar att klippa, men med den här farten får jag klippa ända fram till jul.

Det är inte utan att man längtar efter hösten nu. Gula löv som siglar ner, lite ruggigt väder så man kan sitta inne i soffan med gott samvete och blogga, sticka, elda brasa och mysa. Nu känns det som helgerån när man sitter inne när solen strålar, som idag t ex.

Efter middagen for Johan på squaredance (han blir snart berömd, för TV var och filmade på squaredansen idag) men jag stannade hemma p g a min onda höft. Jag lade mig skuldmedvetet på soffan, och solen strålade utanför. Hade benet varit i skick hade jag känt mig tvungen att vara ute och påta i landen och njuta av det vackra vädret.

Men nu hade jag ju höftleden att skylla på...

Så här ser min högra höftled ut, önskar att den andra kunde genomgår samma förvandling..