Sjukbesök

Nå, den här bloggen börjar ju göra skäl för sin bloggadress i alla fall... det blir mycket med sjuka höftleden nu!
I dag var jag alltså till doktor Anna, som vred och vände och klämde på diverse sjuka ställen.
- Jag märker att du är stel och öm, du har en ordentlig infamation, upplyste hon mig.
- Jo, ömt är det...
- Det blir en kur tabletter och vila, sjukskrivning en vecka, sa hon.
- Men jag kan inte vara sjukskriven! Vem ska då ta hand om mina elever??
- Ja, jag kan ju inte tvinga dig att vara sjukskriven, om du tror att du kan vila på jobbet så...

Visst kan jag vila på jobbet bara jag slipper idrottslektionerna! Vem nu ska ta dom...?
Och springa och hämta saker som jag glömt... Får börja skriva listor på allt jag ska ha med till klassen!

- Men ska jag inte på röntgen då? frågade jag doktor Anna.
- Nej, det behövs inte. Det är inte det som syns på röntgen som är avgörande hur du mår, det är vilka symptom du har!

Ja, det kan hon väl ha rätt i... men det skulle ju i alla fall vara intressant att se hur sjukdomen utvecklat sig. Jag sa det till henne också, att det är tre år sedan jag tagit röntgenbilder här på sjukhuset (på Orton tog jag ju för 1½ år sedan).

- Nå, jag remitterar dig väl till röntgen då, sa hon och jag hörde mellan raderna: om du nu envisas!

Sen skrev hon ut en kasse värkmediciner: Panadol, Panacod och Voltaren. Så nu ska jag nog kunna hålla mig i farten!

I kväll har vi haft gillesdans och jag har suttit på scenkanten och dirigerat mina dansare i diverse polkor, valser och hamboar. De följer snällt mina kommandon, svetten lackar och jag sitter där sval och skön... men oj, vad det vore roligt att dansa!