Urfarfar

Vilken tur att vår nordiska urfarfar inte hade möjlighet att lyssna på livmedelsverkets rekommendationer! Då hade vi inte funnits idag.
Han visste ingenting och nödvändigheten att äta 8 skivor börd om dagen och framföra allt inte att dra ner på fettet. Tvärtom, han åt först de fetaste bitarna av sitt nyligen nedlagda byte, drack blodet och sedan skar han bort det magrare bitarna och tog hem till frun i grottan.
På sommaren hittade han bär och kanske några sura svinäpplen. Urfarmor grävde upp rötter som komplement till den feta animailiska dieten. På sommaren startade fettlagringen med hjälp av frukten och bären. Urfarfar och urfarmor lagrade på sig fett till vinterns eventuella svältperioder.
Kanske kunde man lägga upp lite lager, men det var inte lätt, det fanns inga konserveringsmedel eller salt. Lingon kunde lagras, de har ett naturligt konserveringsmedel i sig.
Vi har fortfarande urfarfars matsmältningsmekanism och ämnesomsättning. Hos oss är det sommar året runt. Mängder av söt mat (allting är i princip sötat idag!) och vinterhalvåret med tidvis svält och enbart fett och proteiner som föda kommer aldrig.
Urfarfar och urfarmor var inte feta.
Mänskligheten idag håller på att äta ihjäl sig.
I morse läste jag i TV:ns nyhetssidor om att man ska satsa på att operera allt fler människor mot fetma. Det sägs vara enda räddningen för de gravt överviktiga. Man har provat allt, pulver, piller fettsnålt, särskilt fettsnålt!
Det enda man inte försökt är att äta som urfarfar!
Allt detta har jag läst i Sten Sture Skaldermans bok Praktisk viktminskning för feta män och runda kvinnor. http://www.skaldeman.se/
När urfarfar vaknade i sin grotta var han hungrig. Eventuellt hade han några ägg lagrade i grottan, men ofta var han tvungen att ge sig ut på jakt det första han gjorde. Då tog han av sina fettdepåer i brist på annan bränsle i kroppen. Kanske fick han ett byte, kanske inte.
Vi vaknar också hungriga (åtminstone de flesta av oss, inte Bror då, men det kan bero på att han sprungit på jakt i kylskåpet en stor del av natten) men vår jaktstig till kylskåpet bränner inga fettdepåer.
Så nu har jag kommit på en sak hemma hos oss. Vi ska ha kylskåpet vi Kastelholms gård, jag tror det finns motorvärmaruttag där. Så varje morgon måste vi bege oss dit för att få tag på frukost. Och det var ju männen som var jägare, så jag presenterade idén för Johan, det är han som ska hämta hem födan. Konstigt nog såg han inte riktigt entusiastisk ut...