Förfrågan

Är det någon som vet någon som har en stadig bänkskiva, gärna i trä och tjock, och som de inte behöver och kan tänkas sälja? Jag har sett såna bland de närmaste släktingarna under ett antal år nu, det är visst någon i släkten som tillverkar bord... och jag tänkte att om det ligger någon skiva och skräpar nånstans kunde vi ta hand om den...
Bänkskivan ska vara till en stadig bänk i vårt nya mysiga hobbyrum.

Idag är det gråmulet och disigt. Typiskt, för idag är det Mommodag. Joel har övernattat här, och sover ännu. När han vaknar upp ska vi planera dagens program.
Men det hade varit roligare om det hade varit sådant väder som det var igår...

Jo, jag existerar ännu...

Jag ser till min förskräckelse att det är två veckor sedan jag skrivit något inlägg på bloggen. Och till min oförställda glädje ser jag att en och annan saknar mig! Så nu ser jag mitt ansvar och ska försöka få ner några rader.
Det är fredag eftermiddag och jag sitter kvar på jobbet i väntan på chauffören som kommer vi halv 5 tiden. Men innan dess ska jag nog hinna knalla till Haraldsby, ungefär.
Jag har varit flitig med motionen på sistone. Jag har startat en motionstävling bland personalen på skolan. Jag tog ålandstidningens Kom i form-kort och delade ut åt alla, och det är samma regler som gäller i Ålandstidningen - 45 minuters motion ger 1 p. Man kan inte motionera 1,5 timmar och få 2 p på samma dag. Det har folk lite svårt att förstå, men reglerna är sådana. Bara 1 p om dagen lkan man få! Sedan utses den till vinnare som samlat mest poäng och alla som deltagit får vara med i ett lotteri om tröstpriset. Vad priserna blir är ännu hemligt (jag vet inte själv, ens..)
Intresset har varit riktigt stort. Många diskuterar sina poäng och är ivriga att komma ut och träna. Nu har vi ju hundägare bland personalen, så dem kan man inte tävla med, men som sagt, tröstpriset har alla chans att vinna.
Vädrets makter har dessvärre varit emot mig. Häromdagen hade jag bestämt att jag skulle gå iväg från skolan i god tid för att få ihop till ett poäng. När jag kom ut regnade det förståss. Men har jag en gång bestämt mig så går det inte att ändra på. Och inga regnkläder hade jag med mig, jag äger inte regnkläder! jag har tänkt att jag ska köpa...
Det var ett extra blött regn den här dagen. På en kort stund blötte det igenom både jacka och byxor. Mössa hade jag ingen, så håret låg klistrat som en uttjänt disktrasa längs huvudknoppen. 10 cm blötsnö låg på gångbanan, så man slirade och halkdade för varje steg man tog. På Färjsundsbron hade plogbilen farit fram och kastat upp 20-30 cm snö på gångbanan.
Vi halv 5-tiden ringer Johan:
- Jag är här nu!
- Var??
- Vid skolan! Va, går du?? I det här vädret??!!
Jo, man måste ju få ihop sina motionspoäng... Jag var sur både utvändigt och invändigt när Johan plockade upp mig. Och just då kände jag att jag ska fan inte köpa regnkläder. Har jag klarar mig så här länge utan kan jag klara resten av vintern också!
Nästa vecka ska Arrak bo hos oss. Då ska vi gå långa promenader. Då blir det poäng. Sen får det regna bäst det vill. Och jag ska eventuellt köpa regnkäder bara jag kan ta mig in till stan någon gång.
I kväll har vi personalfest med början på Wirrans. Sedan blir det fortsättning på skolan med diverse aktiviteter som poker, bowling (via playstation) och squaredans. Ja, vi får se vad det blir...

Söndagsvisit till Doppingvägen

Idag har vi gjort en expedition till andra sidan av staden, till Doppingvägen, närmare bestämt. Med oss hade vi en säck med "fula" ytterplagg, men om de var så fula egentligen, vet jag nu inte. Jenny provade och kom med förstjusta utrop över 70-talets gulgröna träningsjacka, som hennes far en gång joggat i i Vasa, och mina gamla yllekappor från 80-talet.
- Den här é ju skitsnygg, ju!
Temat på nyårsfesten de ska på är "Fulaste ytterplagget".

De bor mysigt, den lilla familjen. Nylock utsträckt i sovrummet, Seidi i soffan i vardagsrummet, och Joel mäkta stolt över sitt lilla krypin i den förstorade klädkammaren. Enligt han själv var det bästa det, att han hade ett litet fönster till vardagsrummet, så han kan titta på TV på kvällarna från sin säng.
När vi kom ut och var på väg hem stötte vi ihop med ett par bekanta - Gun och Robert, på väg ut på eftermiddagspromenad. Vi blev nog inbjudna dit med, men nu var vi så hungriga, så vi avböjde och styrde i ställer kosan hemåt.
Vi kommer en annan gång, men man måste nog bjuda oss, för man riskerar ju inte att fara på må få den långa vägen!
Och i morgon är det årets sista dag. Man får göra det bästa av den dagen, kanske en långpromenad ifall det är sådant väder.

Nya tag

Lördagen har förflutit ganska lugnt och skönt, frukost i gemytlig stämning (Johan höll på att riva halva köket när han skulle koka ägg) och vi åt i behärskad tystnad (det fanns inget att se på TV, bara "slafsiga" program från Animal planet och sådant).
Sen ringde Bror och bad om audiens till eftermiddagskaffet. Jo, det gick bra.
Sedan for vi till Mattssons med sopor (märk väl: var inte in och handlade!)
På hemvägen blev vi äventyrslystna. Vi for och parkerade vid kyrkan och gick över strömmen upp på bergen. Bra för hjärtmuskeln, vilken stigning!
Och nu har jag en kul idé! Vem kommer med och vandrar i vår/sommar? Antingen Kyrkleden eller den nya vandringsleden från Finström mot Hammarland. Eventuellt skulle man ha tält med och övernatta. En riktig expedition, någonting för Kapten Haddock & co! Ta ett par dagar på sig... visst låter det kul!
Anmälningar mottages i denna blogg. Ju fler vi blir desto roligare!

Tomtgubben????

När jag i julbrådskan igår svischade genom Allén såg jag på Slottssunden en galning som paddlade kanot mitt i vintern. Jag saktade in lite och såg då att individen var klädd i något rött - det var Tomten, tydligen! Fast, något vitt skägg såg jag inte, bara en gråspretig ansiktsbehåring. Och ingen röd tomteluva...
Aha! Det måste vara en mutation av Jultomten och min barndoms skräckinjagande Julgubbe! Till hälften Jultomte, till hälften Julgubbe! Och i en slädlikande farkost utan renar!

Hujeda mej!

Dan för dan (före julfesten)

Det är maximalt slött så här i slutet av terminen. Alla far hem tidigt och här sitter man ensam till 20 över 4 när Johan kommer. Visst finns det jobb, bl a att rätta, men vem orkar? Jag är lika oinspirerad som eleverna att göra skolarbete just nu. Så fort man vill att de ska jobba med något skolarbete stönar de:
- Måst vi? Kan vi inte få rita i stället?
Och det är lika bra att de får rita, inte kan de koncentrera sig på matte och svenska i alla fall.
Vi har ett superbra program i år. Små sketcher från Emil i Lönneberga och Karlsson på taket. Både Emil och Karlsson är jätteduktiga, och Karlsson har tillverkat en propeller som t o m snurrar! Jag känner mig riktigt lugn inför julfesten i år.
På bilden ser ni Emil och Ida utanför fattigstugan. De som är tomteklädda är kören.

När Johan kommer ska vi hämta Elias på dagis. I måndags hämtade vi honom också. Han blev glad när vi kom. Skrattade och hoppade upp och ner. Och hade bråttom iväg, fullastad med sina kramdjur och sin kudde. Han är för gullig, Elias!

By the way - det är två dagar kvar till semestern!

Dags för semester

Lördagen har genomlidits med hjälp av diverse medikamenter och ordinerad vila på soffan. Vi var nämligen på telefonbolagens julfest på restaurang Nautical igår. Och det snålades inte på drickan där, plus att man ju även fick köpa, när drinkbiljetterna tog slut.
Nå, vi kom i alla fall hem i taxi halv 3 och då var vi ganska trötta och nöjda.
Men som sagt, dagen har varit lite påfrestande.
På eftermiddagen tog vi oss i alla fall för att gå ut på en promenad. Det har varit ett speciellt väder idag. Tjock dimma nära marken, men blå himmel någonstans ovanför, och fukten har fastnat och frusit på växtligheten så naturen liknade mer och mer ett sagolandskap utåt eftermiddagen. Det var riktigt spännande att gå i denna vita dimma.
Plus att man piggnade i ordentligt och t o m blev hungrig!

Nu är det bara en arbetsvecka kvar, sedan är det lite välbehövlig semester. Jag har varit riktigt trött den senaste veckan. Varje morgon när radion satt igång att spela har jag sömndrucket mumlat i täcket till Johan:
- Är det lördag idag?
- Nej, idag är det onsdag.
- Är det lördag idag då?
- Nej, idag är det torsdag.
- Men nu är det väl lördag?
- Nej, det är fredag, och förresten har lördagarna tagit slut så är i slutet av året! I morgon är det torsdag och sen blir det fredag. Och sen blir det måndag.
Det där lät ju för bedrövligt! Kan det bli så att lördagarna tar slut?
- Men vem har tagit lördagarna då?
- Dom har Barbro Sundback tagit! sa Johan.

Tack var dom här intelligenta konversationerna på morgnarna har jag piggnat till lite och orkat ta mig upp ur sängen...
Men man kan ju tro vad som helst om Barbro Sundback!

Flyttfåglar mitt i vintern

Jag läser på bloggarna och märker att folk håller på och flyttar hit och dit. Jeneli har flyttat till Doppingvägen och Lessa planerar att flytta någonstans.
Själv skulle jag aldrig drömma om att flytta. Jag bor på världens vackraste plats. Alla årstider har sin tjusning, och när man lever så här bredvid vattnet märker man väder och vindar desto bättre.
Nu går jag och väntar på att isarna ska lägga och promenadstråken kan leda mot andra vädersträck. Kanske jag i år ska hyra långfärdsskridskor någon helg och skrinna ut över fjärdarna. Det har jag tänkt på i flera år, men jag har inte fått så mycket respons från min man, ännu...
Flytta... nej, jag har flyttat nio gånger under mitt liv, och jag tror det räcker. Om man inte på gamla dar säljer huset och flyttar till en bekväm lägenhet någonstans. Ingen gräsklippning, ingen snöskottning... i stället har man en fin båt vid närmaste brygga, och i den bor man så snart det blir isfritt. Kanske man tar båten och seglar söderut på vinterhalvåret. Då behöver man ju överhuvudtaget inte någon lägenhet.
Ja, drömma kan man...
Men lycka till med era flyttningar, kära blogg-vänner! Hoppas ni hittar ställen att trivas på som jag gjort!

Ett fett inlägg...

"Fett i din rätt gör dig mätt
kolhydrat i din diet gör dig fet!"

Det är ett gammalt citat från tiden innan man började tro att fett är farligt och gör dig fet.
Den tron är bara ca 30 år gammal, men man har anammat den så till den grad så den är oemotsäglig även om den bevisligen inte är sann.

Vilhjalmur Stefansson var antropolog vid Harvard. Han reste 1906 med en expedition till Nordpolen och blev kvar hos esimåerna ett antal år. Maten bestod uteslutande av fisk, kött och vatten, men Stefansson mådde bättre än nånsin på denna diet.
När han kom hem deltog han i ett noggrant kontrollerat projekt vid Bellevue Hospital, där han 1928 under ytterligare ett år levde på sådan kost som esimåerna åt, vanligen ca tre delar kött och en del fett. Projektet leddes av forskare från de mest aktade institutionerna i landet. Man förutspådde att Stefansson skulle drabbas av skörbjugg och han stod därför under konstant observation. Någon skörbjugg observerades dock inte och Stefansson tycktes snabbt bli slank, muskulös och spänstig.
Resultaten publicerades, men användes inte av dåtidens expertis, av någon anledning. Stefansson dog 1962 vid en ålder av 83 år.
Ett annat bekant namn vi känner till är William Banting, eller åtminstone ordet "bantning", som just kommer från den mannen. Men att banta menar man idag att svälta sig ner i vikt. Detta var absolut inte det sätt William menade med att bli av med överflödskilona. Man har helt misstolkat hans budskap sedan man börjat tro att fettet är boven i "överviktsdramat". Läs om Banting här!
http://www.apoteket.se/rd/d/1843

Ny vecka

Vi har haft terminsavslutning med gillesdansarna. Vi körde 4 st nya smådanser, samt repetition av några gamla danser.
Sedan hade vi kaffe och pepparkaka. Riktigt trevligt och gemytligt. Sju par var vi, sammalagt. Det är ett par mer än minimum, sex par. Så det är lite marginal. Men börjar det understiga 5 par, då är det bara att lägga ner. Synd, för det är kul med gillesdansen.
Berit har ju värvat över några, jag har inte bestämt mig ännu om dom ska hamna på min svarta lista...
Nää, man får dansa vad man vill, det är min bestämda åsikt. Och blir det skralt deltagande så är det bara att lägga ner skiten! Fast det vore tråkigt...

Elias har varit på middag med mor och far sin. Som vanligt äter han hela tiden. Godis, kaka, apelsin, knäckebröd, middag, kaka, glass, kaka, godis, läsk, mera godis, kaka, te... och så går det runt, runt.
Ett par veckor framöver ska vi hjälpa till med barnvaktandet när Ann-Catherine ska jobba. Det ska hämtas på dagis, och på torsdag ska han vara här hela dagen eftersom fammo är ledig. Det ska bli kul, vi kommer bra överens när vi är på tu-man-hand. Så är det ju alltid med barn, när inte mamma och pappa är med går allting mycket lättare.

Nu är det VanVeeteren på TV:n. Bra serie, den ska jag se!

I morgon är det ny vecka...

Lillajul

Vi har avnjutit Lillajulmiddag, en middag jag verkligen kan rekommendera!
Lutfisk, förståss. Till det gräddkokad purjolök med kalla potatistärningar i. OBS! Det var ingen lättgrädde, 38% vispgrädde. Potatisen hade jag kokat i förväg och lade i kall i purolöksstuvningen.
Tillbehör: ärtpure. Det var enkelt, koka ärtorna i 5 min, mixa dem och blanda i 2 msk smör.
Tillbehör nr 2: knaperstekt bacon.
Dryck: ett gott vin, muscat denna gång.

Vi har även varit till Lillajulmarkanden. Massor med folk, som vanligt. Fint före, inte lervälling, som det kan var ibland. Men folkmängden gör att man inte kommer så nära stånden. Det gör ju att det inte blir så mycket handlat.
Fast vi handlade ändå en del:
1 kg rökt rådjur för 20 €, osötad tranbärssaft à 2 €/halvliter, rökt lax av Juhanni, 8 € för en bit, 2 st havrekärvar av Karl-Anders Berglund, de kostade 10 €.

Johan vann på lotteriet: en kaka svartbröd och ett par gå-stavar! Svartbrödet är ju inget vidare i GI-hänseende, men stavarna kommer väl till pass! (Han sa att han skulle ge dem till julklapp åt någon, fåse vem den lycklige blir?)

Jag har gjort en fin krans av kornell till ytterdörren och pysslat ihop en fin ängel. Johan har under tiden ägnat sig åt ett nytt squaredansprogram på datorn.

Pelle var hit och klippte sig - med båt! Han var lite bakis, så han kunde inte köra bil. Men det är ju bra att det finns alternativ, även om det är 1 december. Från brygga till brygga bara, 5 min tog det, sa han.

Nå, stakarna är framplockade, adventsstjärnorna upphängda, adventsstaken iordningställd, i år brandsäker med stenar i stället för mossa. Så nu väntar vi bara på julen. Hoppas det blir mycket folk, några säkra har vi redan: Simon med fam, Svärmor, Anna... hoppas några till har tid/lust att komma... ska ringa runt lite och fråga... skulle va kul om alla kunde komma!

Transportproblem

Vad veckorna går fort! När utvecklingssamtalen är över tror man att man kanske får lite lugnare period, men då kommer plötsligt julen emot och man känner stresshormonerna rusa runt i blodomloppet.
Nå, det gäller att inte stress upp sig. Var dag har nog av sin egen plåga. Den dagen den sorgen. Man får ta dagen som den kommer.
Jo, det finns många kloka ord på det temat, och "Den dagen den sorgen" har alltid varit mitt valspråk.
För första gången är vi den här veckan med bara en bil på riktigt. Saaben är såld och man kan inte ta till den i nödfall, som vi tidigare kunnat. Och i morgon ska jag till frissan i Jomala kl 14. Mitt valspråk har tillämpats: Den dagen den sorgen. Men nu är dagen här i rappet, och just satt jag och studerade busstidtabellerna. Att ta sig till Jomala just till kl 14 är tydligen helt omöjligt, åtminstone med buss. Det går buss kl 12.30 och 14.30, men inte 13.30.
Men kanske Johan kan åka buss på morgonen från Godby? Då går bussen 7.20 från Godby och är vid bussplan kl 7.45. Johan börjar jobba kl 7.45 och hinner då inte i tid till Mariehamns telefon på Storagatan.
Det har ryktats om att det går en expressbuss från Godby vid den tiden, men den står inte i turlistan i alla fall, så hur ska man då kunna veta om och när den går?
*suck*
Nå, jag får förlita mig på kollegerna. Kankse någon ska till stan tidigt så jag kan lifta...
Den dagen den sorgen.

Mina åtaganden

Nå, nu har jag gjort mitt första framträdande i min nya karriär som GI-coach. Lite nervöst var det i söndags när jag eskorterades till Mariehamn med tungt beväpnad vakt i baksätet. Så är det ju när man är en berömd och efterfrågad person. Vad som helst kan hända, vilka galningar som helst kan dyka upp och vilja kidnappa en. Så, som ni ser här på bilderna, hade jag beväpnade vakter med.
Men framträdandet gick bra, tror jag.
Ett trettiotal Marthor satt och nickade intresserat, och skrattade artigt när jag försökte skämta till det lite.
Manuskriptet jag hade med tittade jag inte så mycket på. Det blev mest att prata fritt från hjärtat, och det blir bäst så. Trevligt och naturligt (tror jag).
Det är ju det som är det värsta: man har inte en aning om vad folk tycker, egentligen! Tacka vet jag ungarna! Dom ser man ju på vad dom tycker. Dom är inte artiga och skrattar på rätt ställe. Är det inte roligt så är det inte, och är det långtråkigt märker man det också, för då krälar dom snart runt på golvet.
Inte en enda Martha krälade runt på golvet, men inte kan jag vara säker på att det var intressant och roligt för det...
Men det kändes bra, så jag får väl gå efter det.
På kvällen hade vi vår gillesdans, men det gick däremot mindre bra. Jag hade inte hunnit förbereda mig tillräckligt och kunde inte danserna så bra.
Sen kom jag på varför: jag har faktikt inte dansat dessa danser en enda gång, eftersom det alltid fattas en person och då är det jag som är tvungen att vara den som inte dansar. Inte så konstigt då att man inte kan de danser man lär ut.
Ibland funderar man vad man håller på med egentligen. Man ställer upp på frivillig basis utan lön och får själv stå och se på när andra dansar med ens egen karl... Och lägger ner timme efter timme på förberedelser...

Fy för vintern!!

På söndag skall jag till museet och föreläsa om GI-mat. Ja, jag vet ju inte om jag ska kalla det föreläsning, direkt. Kanske mera en kort presentation. 20-30 minuter skulle jag få till mitt förfogande, så det gäller att välja ut det jag ska säga. Spännande ska det bli i alla fall.

Kallt och jävligt väder har det blivit. Jag har tagit fram vinterbyxorna t o m, dunjackan har jag ju redan använt en månad, så nu har jag bara tagit fram ylletröjor som jag har under dunjackan.

Johan säger att det är något fel på mig. Enda sättet, säger han, är att härda sig. Man ska frysa in vintern och svettas in sommaren, påstår han. Nej, fy sjutton! Jag hatar att frysa. Frysa och gå hungrig är två saker som jag inte gillar. Och hungrig behöver man inte gå när man äter enligt GI metoden. Men finns det någon metod att få upp värmen, tro?

Johan föreslog bastu en kväll, men då bygger det på att man ska klä av sig inne, ta sig ner till bastun i regn och blåst, ta sig upp igen efter bastubadet. Och sedan ska man ju doppa sig i sjön 2-3 gånger också, men det har jag konstigt nog inget emot när jag väl kommit så långt. Det är första steget, att gå ner till bastun, som tar emot. Så det blev inget bastubad den kvällen.

Nu ska jag se på Martin Timell på TV. Han är för rolig han!

Liten rapport

Jag sitter med fötterna på vardagsrumsbordet och med Johans jobbdator i famnen och läser bloggar och ska nu försöka åstadkomma ett nytt litet inlägg i min egen blogg, det var länge sedan man hann med det.
Det är hektiska tider, utvecklingssamtal och kurser, jobb och helgresor. På kvällarna är man som en död fisk och på morgnarna... som en ännu dödare fisk.
Det är mörkret och sömnhormonerna, förskte jag förklara för Johan i morse när han gruvade sig att han är så trött. Sömnhormonerna ligger kvar så länge det är mörkt ute, och det är det ju mest hela dagen när det är sådant här väder som det varit de senaste veckorna. Och enligt Christoph Treier ska man inte klaga över hur trött man är. Det signalerar till hjärnan att man är trött och blir då ännu tröttare. I stället ska man säga: Vad pigg jag är! Då börjar hjärnan tro att man är pigg, och man känner sig mycket piggare. Enligt Christoph, alltså. Jag vet inte om det har fungerat för mig, direkt.
Vi börjar få ganska mycket på kvällarna nu. På tisdag har jag min GI-kurs, på onsdagar har vi buggkurs och på torsdagar är det squaredans. På söndagarna har vi gillesdansen. Men buggkursen är bara 5 ggr. Så det är inte att undra på om vi är lite slitna.
I helgen var vi på Halloweendans till Eight Makers i Norrtälje. Det var trevligt bara det inte skulle ha varit så in i helvetes kallt i lokalen. Man hade dörren vidöppen, för en del fick tydligen varmt när de dansade. Själv tycker jag inte att jag får så varmt när jag dansar squaredans, och definitivt inte när det är iskallt korsdrag igenom hela lokalen. Jag kallnade bort mer och mer.Mot slutet var t o m näsan alldeles kall och blå, och jag försökte undvika att svinga med kjolen så mycket, för då drog det iskallt om benen och långt upp på låren.
Men annars var det trevligt. Det skulle vara kul om vi i vår klubb också hade någon liknande tillställning någon gång.
Nej, nu måste jag gå och se om degen jäst klart. Jag håller nämligen på att baka gott GI-bröd på dinkelmjöl och rågmjöl med linfrn och solrosfrön i. Mumsfilibabba!

Berömd?

Flitiga tidningsläsare kanske noterade att vår GI-kurs i Sund uppmärksammades av Ålandstidningen häromdagen. En trevlig artikel (om än inte så saklig) och bild på oss alla GI-fantaster.
Och igår fick jag redan det första erbjudandet att komma och föreläsa på en tillställning. Hmmm.... jag känner mig inte så varm i kläderna ännu, och dessutom är jag ingen expert, bara övertygad utövare. Men kanske det smäller lika högt?
Jag fick lite betänketid, och jag vet fortfarande inte vad jag ska avara.
Vad tycker ni, kära bloggläsare?

Äntligen lördag

Jag sitter och fördriver några minuter medan jag väntar på att klockan ska gå. Jag ska på damlunch till Anna kl 13. Gerd hoppar på i Godby, men hon hade blivit något försenad, så jag hinner blogga lite under tiden.
Jag har snott runt med mina Enjo-trasor hela förmiddagen. Otroligt vad snabbt det går att städa med Enjo! Och rent och dammfritt blir det. Synd bara att jag inte har utrustning till att städa gol med. Jag fick ta fram den gamla dammsugaren som för oljud och dunsar i överallt. Och när man sedan vet att en stor del av dammet far ut i utblåset och lägger sig på nytt som ett fint lager överallt är det inte så motiverande att dammsuga.
På våren sedan ska jag ha Enjo-party, så alla ni som läser detta har god tid på er att förbereda er. Datum kommer senare.
Det är en riktig hösdag idag. När jag tittade ut i morse var det ett vitt täcke på marken, tunt, men ändå - snö! Usch och fy!
Men jag tänker mig tillbaka för exakt ett år sedan. Den 2 november, när jag var på mitt första besök till Helsingfors. På morgonen när jag for var det en vanlig snöfri höstdag, men under dagen bröt snöovädret ut och när jag landade i Mariehámn på kvällen fick jag vada i lågskor genom snödrivorna för att hitta bilen. Usch och fy!

Små händelser

Pressen har varit på besök till min GI-kurs. Jag hoppas att man får läsa innan de publicerar. Man vet ju hur tidningarna är, man känner inte igen sig när man läser en artikel om något man själv varit med om. Men de fick prata med ett livat gäng. På vår kurs skrattas det rejält och det har varit en del "skitprat" på sistone. Tarmfunktionerna har kommit lite i olag med den nya dieten, och det är viktiga saker att diskutera. Som tur är har de flesta magar nu kommit igång.

I helgen var vi på Djurö på konferens, ja, jag skrev ju lite blogg därifrån också... och vi känner oss så inspirerade och i tagen att aktivera oss lite mer i squaredansen. Johan är ju redan tillfrågad om han vill bli med i styrelsen. Mig frågar de inte, de vet hur jag är. Men de vet inte hur Johan är (hihihi). Säkert tror de att han är snäll och medgörlig. Ja, snäll är han ju, men han kan vara ganska envis och påstridig när det gäller. De tror nog att de får en nickedocka som snällt gör vad han blir tillsagd, men då trodde de nog fel. Hihihi igen....
På seminariet fick vi reda på en hel del nyttiga saker. Hur man får nybörjare, hur man tar hand om nybörjare, hur man utbildar "änglar", såna som kommer och hjälper till på lägre nivåer. Med mera, med mera...
Nu känns det som att nästa år ska vi ha massor med nybörjare i alla åldrar!

Elias var och hälsade på farmor för ca en vecka sedan. Jag har inte hunnit berätta om denna viktiga sak förrän nu. Han var på middag med sin mamma. Glad och positiv, som alltid. Vi läste Knacka på, förståss. Den boken kan han utantill nu. Innan vi öppnar den pratar han redan om aporna som kastar kuddar och nallarna som borstar tänder. Tänk om man hade sådant minne! Sen skulle han se på Bolibompa.
- Häxan Surtant! Jag vill se häxan Surtant!
Vi såg att häxan Surtant skulle komma om ca 35 min. Oj, oj, hur ska vi kunna vänta så länge?
Det kom olika inslag, tecknat och animerat. Riktigt roliga smsåbarnsprogram, tyckte jag. Men Elias tittade flyktigt på den teckande hunden och modelleragubben som jagade runt på bildskärmen.
-Jag vill se häxan Surtant! sa han med jämna mellarum.
Och så äntligen kom häxan Surtant. En sur kvinna i svart som den här gången trollade bort alla goda dofter. Då satt Elias och stirrade fascinerat på apparaten. Man märkte verkligen att häxan Surtant var hans favoritprogram! Han är för gullig!

Det är höstgrått ute. Det har regnat i 2 dygn. Jag klagade lite i morse när jag kom till skolan. Tyvärr fick jag ingen tröst direkt. Mia, som redan var på jobb när jag dök upp kl 07:20 sa:
- Nå, du som läser bibeln så flitigt vet väl att syndafloden varade i 40 dagar. Då är det bara 38 dagar kvar!
Jag sitter ofta och studerar bibeln inför religionstimmarna. Storängsberget är inte lika högt som Ararat...

Det är höst

Jo, nu är det verkligen höst! Igår var jag på en riktig långpromenad och njöt av höstens vackra sida. Det var sol och alla gula löv lystes upp så det såg ut som sol överallt. Och skogsstigen var som en mosaik av löv i alla färger. Småholmskojan lyste röd bakom gula vassruggar. Vackert!
På eftermiddagen var det höstrusk. "Nolan" tilltog och regnet piskade vardagsrumsfönstren. Men det gör inget, Lina står tryggt på landbacken (på grannens tomt, tack för att vi får ha henne där tills vidare!).
Bror dök upp i kaffetider. Vi diskuterade våra dansengagemang. Vi är lite bekymrade över att de lägre nivåerna i squaredansen inte erbjuds tillräckligt med möjligheter att träna. T ex borde absolut Mainstreamdansarna få träna med en caller en helg. Den här helgen kommer Micke hit och callar A1, men det fanns tydligen inte tid för varken Plus eller Mainstream. Nå, det finns ju möjlighet att boka honom privat, men han har så fullt upp så han kan inte komma förrän i vår någon gång.
Johan har blivit tillfrågad om att bli medlem i styrelsen. Kanske han kan påverka...?
Nästa helg ska vi på squaredansseminarium. Det handlar om att engagera och värva, och det behövs verkligen i vår förening. Det ska bli spännande!
Nu ska jag iväg och jobba. Johanna och jag ska planera nästa termin och pyssla med lite annat.

Storängsberget

Kan inte låta bli att visa ett par bilder från vår picknick
på Storängsberget. Vilken härlig dag det var. Kolla på himlen! Bara i oktober
kan himlen ha en sådan färg. Och Öjsundet hade samma nyans den
dagen.