I morgon firar vi Midsommarafton, men egentligen är det först den 21:a som är den riktiga Midsommaraftonen, på lördag, alltså. Då är det Sommarsolstånd, årets längsta dag. Och därefter den kortaste natten.
Förr i tiden skulle man sitta uppe tills solen gick upp Midsommardagen. Jag var särskilt envis med detta, men det var svårt att få någon som höll mig sällskap. Folk troppade av en efter en och så småningom gav väl jag upp jag med utan att få se soluppgången.
Numera har man inte alls sådana ambitioner.
1987 var en ovanligt kall midsommar. Enligt SMHI uppmättes dygnets högsta temperatur till 11,5 grader. Jag vill minnas att vi satt i vinteroveraller ute, för ute ska man ju va när det är Midsommar.
I år verkar vädret bli hyfsat bra. Och förberedelserna är klara. Vi var på Jan-Karlsgården igår kväll och tränade våra danser, band kransar och girlanger.
Och i morgon smäller det - fastän det ju egentligen inte är Midsommar förrän på lördag...
Det är problem med dateringen på mina inlägg, det är INTE onsdag idag, det är torsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar