Julgranen

Det börjar dra ihop sig till julgransexpedition. Vi har redan sett ut en gran (på "våra egna ägor", vi är noga med att inte avverka på privatpersoners marker) men gubben och gumman på Träflyte gav oss lite idéer om att kanske göra expeditionen lite annorlunda i år. Det kan bli tal om att sjösätta något flytetyg ännu i år...
När jag var barn hade vi förstås julgran. Det var ungefär det enda julpynt vi hade i kojan. Det gick till så att på juaftonsmorgonen tog mamma på sig gummistövlarna, tog en såg (tänk att vi hade såg hemma!) i handen och försvann ut. På mindre än ½ timme var hon tillbaka med en gran. Den var förstås nersågad på Skutviks ägor, självklart fick hon ta en gran därifrån.
Sedan kläddes granen. Jag vill minnas att det var röda bollar och flaggor. Vadd skulle det också vara på grenarna. Vi hade levande ljus som satt i små plåtklämmor. De var hopplösa att få att hållas raka, och jag tror vi bara hade granen tänd en liten kort stund på julafton. Risken var stor att hela granen och hela huset skulle fatta eld. Jag minns tyvärr inte när vi fick elektrisk julgransbelysning. 1962 (tror jag) fick vi elektrisk ström hit ner till Skutviken, så före det var det ju stearinljus som gällde. Och mamma var inte så modern av sig, så säkert tog det ett antal år innan hon tog sig råd att skaffa elslinga till julgranen.
Det stökades och städades inte så mycket hemma i kojan, men jag minns att mamma bakade och lagade mat. Pepparkakor, bakade hon, och hemvete. "Salat" lagade hon också, det var sillsallad. Vad jag vill minnas hade vi inte potatislåda på julen. Det kunde mamma laga ibland andra tider på året, serverat med stekt fläsk. Ni äldre bröder, minns ni hur det var?
Fisken lutade hon själv. Jag minns när hon kom hem med torrfisken, stora styva trekantiga, brunaktiga skivor. De skulle läggas i lut nere i bastun (bastun fick vi 68, så innan vet jag inte var hon höll till med sin lutfisk). Sedan skulle de ligga i blöt i rent vatten och vattnet skulle bytas hela tiden. Jag har ingen koll på hur det gick till, jag bara vet att mamma höll på med den där fisken vareviga dag hela december. Det måste ha varit ett väldans schå!
Det jag minns att vi åt på julafton var skinka, sillsallad och lutfisk. Eventuellt hade vi risgrynsgröt också. Nåt annat minns jag inte att vi hade.
En jul kom Alf hem med sin första fru Maila från Helsingfors. Den julen glömmer jag aldrig. Då var det ett överdåd av julmat. Det fanns frukt och godis av alla de slg. Jag åt och åt och jag minns att jag blev så mätt att jag höll på att spy! Den julen var det även ett överdåd av julklappar. Vi fick julklappar varje jul, eftersom vi hade sjömansbröder, men just den julen var det mer än vanligt.
Men annars var det ganska torftiga jular här i Strandhyddan.

Ja, granen ja... man får väl ta sig en rekognoceringstur i helgen igen, och se om man kan fånga nån gran... här kan ni läsa lite om julgranens historia!
Och nuförtiden kan granarna se ut lite hur som helst. Vem vill ha en sådan rosa gran som på bilden?