Sedan styrde jag stegen mot Tomten. Jag vet ju att hela Tomten är ingärdad med Tottas taggtrådsstängsel, men jag chansade friskt på att jag, smidig som jag är, skulle kunna ta mig under taggtrådarna.
Jag kände mig som en deltagare i någon hemvärnsövning när jag ålade mig under taggtråd efter taggtråd innan jag var nere vid Tomtstranden.
Därifrån styrde jag stegen över isen hemåt, det är drygt en halv sjömil (man rör sig ju på sjön och då är det sjömil som gäller).

Jag närmar mig Strandhyddan, till höger Skrakholken, som nu är tom och öde eftersom familjen är i Brasilien över vintern.

Vilket utvatten det är! Det ser man på landgången till flytbryggan. Normalt är den ganska plan, nu lutar den kraftigt neråt!
Längst till vänster under den gröna pressenningen sover Lina, segelbåten, sin vintersömn.

När jag stod på bryggan hörde jag squaredansmusiken dåna uppe i huset, så jag gick en liten vända till och hälsade på Buster i granngården. Han frustade misstänksamt åt mobilen (som jag fotograferade med), men poserade i alla fall fint medan jag knäppte.
2 kommentarer:
Det ser inte ut som om ni behöver någon sommarstuga.. :-)
Det singlar stora snöflingor här i stan nu och är så otroligt vackert!
Nej, nån sommarstuga behöver vi inte! Vi har ju segelbåten om vi vill se en annan vy! :-)
Skicka en kommentar