Först tog vi upp nätena som vi lade i går kväll. Jag täcks knappt berätta om resultatet av fiskafänget - 5 strömmingar! Rekord på sitt sätt i maj...
Sedan började jag spadvända mitt grönsaksland. Är det något som är jobbigt så är det att spadvända! Jag gjorde en tredjdel av landet, sedan läg jag utslagen på gräsmattan och tog igrn mig en kvart, sedan ännu en tredjedel - tills landet var klart. Fint blev det!
Under tiden hade Johan börjat städa i bastukammaren nere vid sjön. Det såg jobbigt ut! Och jag var tvungen att rycka in, för han hade slängt ut mormors gamla vävstol som vi haft förvarad i bastukammaren. Nu skulle den omplaceras.
- Kanske på brasan? föreslog Johan försiktigt.
- Aldrig i livet! Det är mormor Minas vävstol som morfar Matti tillverkat!
- Jag har varit med om att bränna upp min farmos vävstol... sa Johan tyst för sig själv, men jag hörde det nog.
Men det är skillnad på mormor Minas vävstol och andra vävstolar! Tänk på att morfar tillverkat den! Nej, på brasan blir det inte!
Då finns det bara ett ställe - källaren, den livsfarliga! Jag tog itu med att röja ett fint ställe på en klipphylla i källaren. Det blev ett perfekt ställe för mormors vävstol. Vi lastade den på släpkärran och körde upp den till huset. Sedan var det bara att baxa in den i källaren. Och där är den nu i säkert förvar, vem vet hur länge innan den ska flyttas igen. Kanske jag ska sätta upp den någon gång och börja väva... man vet aldrig...
Jag tror att Matti och Mina här på bilden skulle vara nöjda med vävstolens placering nu!
Bastukammaren är nu prydlig och fin i väntan på eventuella nattgäster. De som bodde där sist var grannarnas släktingar från Austalien.
Dagen avslutades med bastubad. Två dopp i viken blev det, vattnet är fortfarande så kallt så det svider i benen när man ska ta sig upp på det torra igen... men skönt var det!
5 kommentarer:
Det finns ju saker som man bara inte FÅR kasta av med!
Min mamma var duktig på att måla porslin. Jag har aldrig prövat, men jag har hennes väska kvar sen ... vad är det nu? Minst 25 år sen hon gjorde det sist. (hon har varit död i många år)
Ibland när jag röjer den garderoben, öppnar jag väskan och drar in nejlikoljedoften och minns...
Det är sant! Tyvärr är ju en vävstol ganska stor att stoppa undan i gömmorna... det är robusta saker, det min morfar gjorde skulle hålla i tid och evighet.
Jag tycker också det är svårt med gamla saker, ändå är det "bara" mormors spinnrock jag har problem var jag ska förvara.. Så vackert nött där hon har suttit och trampat och spunnit garn till sockor och vantar till sina 11 barn.. Skulle kännas som ett brott att kasta bort den!
Inte menar du väl att ni har varit och simmat i sjön redan?? Fy tusan! Vi som klagade i Nådendal för att de har sänkt tempereturen i stora bassängen till 24-25 grader :-)
Jo, det är andra gången i år redan... eler simma kanske är att ta i - rusa ut i vattnet, kasta sig ner och sedan fort upp igen. Och sedan in i bastun igen! det är jättskönt, jag lovar!
Jag fick sitta i Mattis famn. Hans stora, knotiga händer runt min mage kommer jag ihåg. Och så minns jag när mamma gråtande kom springande från Kalles och ropade: Pappa är död, pappa är död!
Skicka en kommentar