Vi har tagit oss till Norrtälje i dag. Kanske man är ovan att vara ute bland folk, men man irriterar sig lätt på en del människor.
Första irritationsmomentet var när vi skulle ta oss hemifrån och ut på "riks-2:an". Vi hade glömt att det var Lillajulmarknad på Jan-Karlsgården. 1500 bilar var parkerade eller försökte hitta parkering vid slottet och dess närhet i en 2-km radie. Och vägen var enkelriktad, så vi fick vackert svänga höger mot slottet i stället för vänster...
Det var en ständig ström av bilar och det tog oss gott och väl 15 min att ta oss förbi Jan-Karlsgården och ut på 2:an. Gissa vem som var i upplösningstillstånd... en ledtråd: Det var inte jag...
Sen kom vi smidigt ombord på färjan utan flera irritationsmoment, stationerade oss i en av kafeteriorna och slappnade av. Efter ett tag dök en känd ålandsprofil upp, en dam som tidigare innehade kapp- och rockaffär i stan. En veritabel storrökare, vilket hördes på hostan som med jämna mellanrum skrällde i hela kafeterian. Alla passagerare upphörde med all verksamhet, alla samtal tystnade och folk likson höll andan medan hostattackerna pågick. Man väntade att tanten skulle falla medvetslös ned med andningsstillestånd.
- Jag ger inte mun-mot-mun-metoden ifall hon håller på att dö, väste Johan till mig.
Granne till vårt bord satt ett par gubbar och pratade. De hade den fula ovanan, som är ganska vanligt förekommande, att skratta olidligt högljutt med jämna mellanrum. Emellanåt löpte samtalet lugnt och stillsamt för att helt plötsligt braka löst i öronbedövande skrattsalvor som omöjliggjorde all annan konversation. Så där vi satt hade vi skrattsalvegänget på ena sidan och tant L med sina hostattacker åt andra hållet. *Suck*
Nå, vi överlevde resan, och nu är vi hos svärmor i Norrtälje och väntar på att få åka iväg på 25-årsfirandet på Havspiren.
Få se hur det blir med skrattsalvor och hostattacker på det kalaset...
7 kommentarer:
Ja männ hällidudane då tog de en hel kvart att komma förbi Jan Karlsgården... de va för hämskt.
Och sen kanske det var nån på Godbyvägen som körde 85 och tre bilar i stora rondellen Att ni bara överlevde, med högt blodtryck å allting. Och sen det där på färjan.. det fattades bara ett bord med finnar till breve....
Å det allra värsta att nån drista sig till att skratta :-(
Lite trött idag kanske? ;-)
Jag var in en gång i hennes butik och tittade, men gick ut hastigt för hon rökte ju i något rum intill och det luktade fruktansvärt med tobak i hela butiken! Vem vill ha färdigt inpyrda kläder då??
Inte nog med det, hon brukar stå med fimpen i munnen och visa upp kläder!
Och Brollan: Man behöver inte skrika av skratt så ingen annan kan prata. Man kan faktiskt skratta lite tystare när man sitter på allmänna platser!
Och när man har en färja att passa är det inge kul att sitta i bilkö vi Jan-Karls i en kavert eller mer... så de så!
Hörrö Brollan!!!!! Britt verkar vara känslig för kritik!!! *L*
Mässkalle
Ett gott skratt förlänger livet sägs det.Och tobaken förkortar livet på några inte "alla".
Nå, inte är det så allvarligt. Nog kunde jag skriva "det var bliar vid Jan-Karls och på färjan hostade och skrattade man" men hur kul ar det att läsa på en blogg... Och jag kan rekommendera mindre känslaga personer än Brollan att läsa Ilskna korvgubbens blogg http://ilsknakorvgubben.blogspot.com/ Man ska inte ta på näsan och anses ha dåligt humör om man läser den, inte!
Skicka en kommentar