LCHF-gruppen

Telefonen spelade argsint i väskan. Det var Brollan.
- Va sysslar du me nuförtidn? sa han (det lät som om det var ett halvår sen vi träffades, men det är bara ett par dagar sen...).
Jag berättade sanningsenligt och noggrant vad jag just då höll på med:
- Jag står i Åha:s (Ålands hälsoalternativs) lokaler på Storagatan 14 och väntar på pressen och på min LCHF-grupp.
- Vado för satans LCHF-grupp? De ha ja int hört någe om! Vafför haddu inga skrivi om dän po bloggen då? Man vet ju ingentin när du inga skiver po bloggen mera! spottade det och fräste i örat på mig.
- Vafför ha inga Gullan och jag blitt bjudna då? fortsatte olåten.
- Nå, men jag har ju haft annons i båda tidningarna, i föreningskalendrarna...
- Någe sånt läser inte Gullan  å ja! Men nesta gång ska vi komma!
Sen knäppte han bort samtalet och jag stod en stund och kliade mig i örat för att få trumhinnan att slappna av.
Sen kom reportern och fotografen och mina LCHF.intresserade deltagare. Reportern blev så intresserad att hon stannade kvar på hela träffen, och eventuellt skulle hon komma nästa gång också.
Så, om ni inte heller läser föreningskalendrarna så vet ni härmed att nästa LCHF-träff är om två veckor, den 10 februari kl 19 på Storagatan 14.
Och själv kan jag konstatera att man nog ställer upp för det man brinner för, för Gudars skymning vilket väder det var när jag skulle hem. Jag tog sikte på ett rött bakljus som jag hade framför mig och hoppades att den bilföraren visste var vägen var. Så småningom kom jag till postlådorna, och där vet man ju att det driver upp jättestora snödrivor på vägen, särskilt i den här vindriktingen. Men jag stannade, backade bilen några meter, tog tag i ratten, Bilen stegrade sig lite och viftade med framhjulen innan den satte av i full galopp rätt igenom snön så det sprutade över taket. Och hem kom vi till brasa och te och gurka med ost på!