Det har varit en hel del målande på sista tiden, och än är det inte färdigt. Allting ska strykas två gånger och det sliter på kroppen. Just nu verkar jag lida av kubitaltunnelsyndrom i armen (Lessa har ställt diagnosen, och den verkar stämma bra). Det blir ju inte bättre av att jag håller på och gräver och sliter i trädgården också, så fort jag hinner.
Men paviljongen blir fin...
Grannens plommonträd står i blom. Det är lika hänförande varje år när det plötsligt slår ut. I år hade det slagit ut under dagen medan vi var på jobbet.
Det finns flera små vänner som slagit ut - maskrosorna t ex. Varför uppskattar man inte deras blomning på samma sätt som t ex vitsippornas? Jag var tvungen att krypa ner till marknivån och ta en bild... och egentligen är ju maskrosen en vacker liten blomma när man tittar närmare efter!
På fredagen dök Ole Träflyte upp i vår vik. Vi blev inviterade på middag, otroligt lyxigt att få middagen serverad hemma vid stranden utan att behöva ta sig någonstans!
I går kväll dök äldste sonen plötslit upp och visade sitt nyförvärv, en Flipper 640, som han varit efter till Sverige i helgen. Jag tog fram saxen och klippte håret på honom - det går inte att vara långhårig när man ska åka fram i 40 knop över fjärdarna...
2 kommentarer:
Vad fin paviljongen blivit, du/ni har varit duktiga!
Det ser nästan ut som om plommonträdet är snötäckt..
Lyxigt att få middagen serverad så där! Det blev väl fisk, om jag får gissa? ;-)
Jo, självklart var det fisk! :-)
Skicka en kommentar