Men, tyvärr... i morse var det lika illa, riktigt ont och stelt.
Jag funderar om jag gjort något särskilt, det enda jag kommer på är promenaden på tisdagen. Det var ju faktiskt den längsta promenaden jag gjort, så det kan vara träningsvärk.
Vi bestämmer att det är träningsvärk!
Johan tänkte göra en kupp i morse och inte sätta på mig sockan så att jag håller mig inne och vilar. (Han blev lite orolig när jag funderade på om jag skulle sladda lite på isen med Saaben, Jesper pratade om att köra på isen igår...)
Men nog skulle jag få på mig sockan på något sätt. Nöden är uppfinningarnas moder.
2 kommentarer:
Helvete! Som du dansar och ränner på vägarna är det väl inte konstigt om du får ont. Du får väl ta det försiktigt.
Ole
Hej Britt! Tack för att du kommenterade min blogg! Jag lider med dig - det verkar ha blivit värre - förhoppningsvis är det en kulmen - någon process i läkningen. Det är alltid mörkast i gryningen! Jag skrattade för mig själv när jag läste om sockan - känner jag dig rätt kommer du att hitta på ett sätt! Kramar i massor och hoppas smärtan lämnar dig snabbt!
Skicka en kommentar