Skitväder och självständighet

Jag loggar in på laptopen och läser bloggar. Jeneli, (B)loggboken m fl... och Viktigt och oviktigt, hooops, det är ju min egen blogg, och där har det inte hänt något på flera dagar...

Jag känner mig lite skyldig, så jag måste genast försöka få ihop ett litet inlägg.

Vi är just nu inne i en hektisk tid. På jobbet är det i det närmaste kaos, inga riktiga lektioner med matte och svenska, bara pyssel och övningar till jufesten. Man längtar efter lite ordning och reda.

I fredags tänkte jag skaffa mig lite motion efter skolan. Folk pös iväg vid ettiden, tvåtiden och vid tre-tiden var det helt folktomt på skolan. Jag bestämde mig: Jag går hemåt!
När jag kom ut ösregnade det - som vanligt! Det har regnat i två månader nu, med vissa korta uppehåll, men i fredags var det extremt dåligt väder. Förutom regnet blåste det minst 10 m/s och regnet kom från sidan, så blev jag snabbt genomblöt om benen. Paraply hade jag, däremot, men det blåste så mycket, så titt som tätt stod paraplyet ut och in, och det gällde att hålla det mot vinden hela tiden.
Nå, jag travade iväg och hade 1½ timme på mig tills skjutsen (Johan) skulle komma och plocka upp mig.
Mörkt hade det varit hela dagen, men det blev än mörkare, och när jag kom till Haraldsby och skulle vika av på Sundsvägen insåg jag att det var mörkt och jag hade inga reflexer. Jag vek av mot Kvarnbo, där det är gatubelysning. Jag gick och gick, regnet öste ner och paraplyet blåste ut och in hela tiden. Jag gick och gick och kom fram till chipsbacken. Där var det en fruktansvärd trafik - och jag hade inga reflexer, så jag vände och gick tillbaka. När jag kom till Halraldsby "centrum" stannade jag, tog min tillflykt till en busskur och ringde Johan: Var i h-e är du???
Nå, han var inte långt borta, så inom kort satt jag i den varma bilen på väg hem...

Självständighetsdagen firades tillsammas med Elias. Vi var på marknad i stan och sedan roade vi oss här hemma. Vi var en tur upp till Isabells "fexet" och tittade på fåren och "tupparna". Vi hade Joels lådbilen med och när vi kom till lagoma backar åkte vi tillsammas, fammo satt längst bak och styrde. Väl hemma igen föreslog farmor att vi skulle åka nerför "vår" backe är hemma. Som ni alla vet är den ganska brant, men det ska vi nog klara, tänkte Farmor.
Men, oj vad det gick, bilen började vingla hit och dit, och mitt i allt styrde den rätt in i buskarna på vänster sida om vägen.
- Oj, i blommorna! sa Elias. Och farmor flög av och låg mitt på vägen, som tur var inte allvarligt skadad. Bara några blåmärken. Men Elias var fastspänd med säkerhetsbälte, så han klarade sig oskadd...
Varning: Ha era barn ordentligt försäkrade när dom ska vara hos farmor/mormor!