För ett tag sedan skrev jag på bloggen om hur djurhållningen förändrats de senaste 40-50 åren här i Kastelholm. Nu finns inga kor kvar här, när jag var liten fanns det kor i varje gård.
Men (B)loggboken skrev som svar på mina kofunderingar att kreatursbeståndet har fördubblats på jorden sen 50-talet. Alltså är kossorna någon annastans!
Jag läste även att det går åt 4000 liter vatten att producera ett kilo kött. Men när jag var liten gick korna på bete på strandängen och de gick ner till sjön för att dricka.
Nu har vi föst ihop kreaturen i stora fabriker. De blir utfordrade med kraftfoder och får aldrig gå fritt ute och beta gräs. Och ifall de går ute är det ändå så små områden så jorden blir söndertrampad och inte ett grässtrå får möjlighet att växa.
Kanske man kunde stifta en lag om att varje by är tvungen att vara självförsörjande med kött. Man fick helt enkelt göra upp ett system så att alla hade ladugårdsjour. Den dagen jag har jour behöver jag inte gå till mitt ordinarie arbete, utan jobbar i stället i ladugården. Pigga pensionärer (läs herr och fru Haddock) kanske kan ha lite flera jourdagar.
Alla byborna får sedan del av mejeriprodukterna och köttet.
Det kanske låter lite som en kolchos från Sovjettiden, men för att värna om miljön, och framför allt att få tillgång till hälsosamt naturligt kött kanske vi borde bli lite mera "kommunistiska"...
5 kommentarer:
Men om korna börjar dricka sjövatten istället för Bocknäs så måste vi höjja priset på vattnet.
Absolut! Vid alla kluckande kölsvin, jag tar gärna mitt pass i fäxet,ja, jag kan till å med tänka mej ti ta hundvakten.
De e klart att korna ska dricka sjövatten! Och äta gräs! Det blir riktigt nyttigt omega-3 kött! Och vi får ha så många kor att vi kn sälja kött och mjölk till Mariehamnarna!
Och vassen vid stränderna kan kossorna äta upp. När jag var ung och vacker så tog min far och mor vass till kossorna som de blanda ihop med höet på vintern. Pelle
Jo, det minns jag! Moster Mildrid rodde ut och skar vass och hela ökan blev ett enda vassberg med två åror som stack ut när hon rodde iland igen, och Moster såg man inget av under all vassen!
Skicka en kommentar