Stressig dag

Snart börjar denna stressiga dag äntligen lida mot sitt slut.
Först förmiddagen, jag började med en sväng i skolan för att skriva instruktioner till min vikarie, jag skulle nämligen på kurs idag. Tre timmar behövde jag vikarie hade jag räknat ut, bl a i slöjd, och min vikarie Karin sa när jag ringde henne att hon var helt kass på slöjd. Nå, jag har några duktiga elever som kan rycka in som hjälplärare, så det ordnar sig nog...
Halv nio, i god tid, rattade jag in till stan för att hinna njuta av den utlovade kaffebuffén i lugn och ro. Andra hade tänkt lika, men det fanns faktiskt ett par parkeringsrutor kvar utanför Hotell och restaurangskolan där föreläsningarna skulle hållas.
Det var kakor och frukt till buffé, så det blev en slät kopp kaffe bara.
Med sina kakor och frukter bänkade sig alla i auditoriet där vi blev välkomnade och inledda av olika betydande personer, bl a utbildningsavdelningens chef Marianne Eliasson. Jag trodde att utbildningsministern och vicelantrådet Britt Lundberg skulle välkomna oss, så stod det i första inbjudningen, så det var en liten besvikelse att det bara var utbildningschefen...
Nå, det fick duga. Sen skulle vi till våra olika föreläsningar. Jag hade valt en föreläsning med Kaj Törnroos från Kumlinge. Han hade rubriken "På tröskeln till Fronter". Det tyckte jag passade vår skola, vi är ju verkligen på tröskeln och funderar om vi ska stiga in.
Kaj är en gammal bekant, vi har jobbar ihop första året jag var lärare, just i Kumlinge, så det är ju alltid kul att få höra lite därifrån. Det är en 1-9 skola med 24 elever, så de lever en tynande tillvaro där ute bland kobbarna. Men till sommaren ska de få fiber dit ut. Tänk att de fortfande har modemuppkoppling ute i stugorna där! Skolan har däremot en ADSL-uppkopplning via radio.
Det var under den föreläsningen jag kom på att jag hade missbedömt tiden. Jag borde ha engagerat Karin fyra timmar i stället för bara tre!
Efter Kajs anförande försökte jag desperat ringa skolan för att få tag på Karin, men nix - ingen svarade!
Men jag ville inte ge upp följande föreläsninge som handlade om Fronter verktyg med en kille som heter Kenneth Vuorinen. Fronterverktyg - det är ju det man vill veta mera om!
Jag chansade och gick på den föreläsningen, men jag skickade ett gruppmess till några av kollegerna som jag hade i telefonboken, att de skulle intruera min elever att börja studera religionsboken på egen hand medan de väntade på mig som skulle bli ca 20 min sen.
Jag fick svar Ok! från David, så jag lutade mig tillbaka och lyssnade på Kenneth.
Men 10 min innan föreläsningen var slut kunde jag inte stå ut längre. Jag målade upp skräckscener där jag såg mina elever jaga runt i klassen varvid en snubblar och slår i huvdet och börjar blöda...
Iväg norrut med pedalen i botten...

15 min senare stormar jag in i klassen där 24 stojande elever gör allt annat än läser religion!

På kvällskvisten har vi varit på Alandia squardaners vårmöte med hela 12 intresserade deltagare. Gissa vem som blev vald till sekreterare...?